Skolverket har just kommit med en jämförelse av alla Sveriges kommuner när det gäller skola och förskola kallat ”Kommunbladet 2010” och som avser läsåret 2010/11.
I kommunbladet ges en sammanfattande bild av kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola En jämförelse görs med andra liknande kommuner och med riket som helhet.
Vi kan konstatera att Alingsås har
• Fler inskrivna barn per avdelning i förskola och fritids än övriga kommuner (kommungruppen respektive samtliga kommuner)
• Fler inskrivna barn per årsarbetare i förskola, pedagogisk omsorg och fritids än övriga kommuner
• Färre lärare (årsarbetare) per 100 elever i förskoleklass och grundskola än övriga kommuner.
• Satsar mindre pengar per inskrivet barn på förskola, pedagogisk omsorg, fritids, förskoleklass och grundskola än övriga kommuner.
Samtidigt är det en mindre andel elever som inte når målen i åk 9 och större andel elever som är behöriga till gymnasiet.
Slutsats: trots fler elever och mindre resurser gör personalen i Alingsås ett fantastiskt arbete med bättre resultat än övriga kommuner!
Fråga: borde vi inte ge vår personal bättre förutsättningar så att vi ytterligare kan förbättra resultaten? Orkar personalen i längden att ha större barngrupper på förskola och fritids och färre lärare per 100 elever i förskoleklass och grundskola och samtidigt nå så goda resultat? Är det inte bättre för barnen med färre barn i gruppen?
Daniel Filipsson (M) utlovade i somras i en AT-artikel en stor satsning på skolan. Av det har vi ännu inte sett någonting.
Vi socialdemokrater lovar fortsätta lägga förslag på förbättringar i skolan.
Leif Hansson (S)
Veronica Molander (S)
Jan-Erik Gustavsson (S)
Jenny Helgesson (S)
Lars-Ivan Gustafsson (S)
Karin Johansson (S)
Samtliga barn- och ungdomsnämnden i Alingsås
onsdag 28 september 2011
GP:s ledaravdelning kastar pil i gummibåt
GP:s ledarsida återkommer ofta till påståendet (senast under ”Tyket” 20110924) att Juholt ”gärna byter åsikt från dag till en annan”.På detta sätt försöker GP ge läsarna intrycket att socialdemokraternas nye ledare inte är att lita på. Han kan ju ändra sig. Underförstått ligger rimligen att Reinfeldt och regeringen inte ändrar sig från dag till annan. En enkel slagning på Google på uttrycket ”regeringen backar” ger 2 550 000 (!) träffar och ca 99 % av dem gäller regeringen Reinfeldt. Ett litet urval:
”Regeringen backar (Rb) om barnhemsbarn, Rb om högskoleregler, Rb om sjukförsäkringen, Rb om flexibel skolstart, Rb om nedskärningar, Rb om studieledighet, Rb om kreditupplysnings-information, Rb om datalagring, Rb om trafikreform, Rb om LAS, Rb om smaktillsatser, Rb om stöd till digitalbio, Rb om vargjakten, Rb om sociala medier, Rb om pensionärerna, Rb om Ariane (dvs Europas raketprogram), Rb om bonus, Rb om små A-kassor, Rb om flygskatten, Rb och blockerar EU:s klimatpolitik, Rb om nedläggning av tingsrätter, Rb om skattelättnader, Rb om visstidsanställningar, Rb om presstödet, Rb om asylsökande, Rb om förmögenhet, Rb om byggstödet, Rb om skollöfte, Rb om FRA-domstol, Rb om praktikanter, Rb om frival, Rb om bostadspolitiken, Rb om båtkörkort, Rb – ny läkemedelsförsäkring”. Enbart på de femton första sidorna.
I det perspektivet tycks Juholt vara lika istadig som en småländsk ardennerhäst!
Leif Hansson (S)
”Regeringen backar (Rb) om barnhemsbarn, Rb om högskoleregler, Rb om sjukförsäkringen, Rb om flexibel skolstart, Rb om nedskärningar, Rb om studieledighet, Rb om kreditupplysnings-information, Rb om datalagring, Rb om trafikreform, Rb om LAS, Rb om smaktillsatser, Rb om stöd till digitalbio, Rb om vargjakten, Rb om sociala medier, Rb om pensionärerna, Rb om Ariane (dvs Europas raketprogram), Rb om bonus, Rb om små A-kassor, Rb om flygskatten, Rb och blockerar EU:s klimatpolitik, Rb om nedläggning av tingsrätter, Rb om skattelättnader, Rb om visstidsanställningar, Rb om presstödet, Rb om asylsökande, Rb om förmögenhet, Rb om byggstödet, Rb om skollöfte, Rb om FRA-domstol, Rb om praktikanter, Rb om frival, Rb om bostadspolitiken, Rb om båtkörkort, Rb – ny läkemedelsförsäkring”. Enbart på de femton första sidorna.
I det perspektivet tycks Juholt vara lika istadig som en småländsk ardennerhäst!
Leif Hansson (S)
fredag 23 september 2011
Spelberoende bortprioriterat område
I måndags (20110110) la regeringen fram sin proposition med förslaget till en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken). Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011-2015 anges.
De övergripande målen föreslås vara: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
Intressant är att se att spelberoende inte bara är nedprioriterat utan faktiskt helt borttaget i denna proposition. I proppen går att läsa "Institutet (dvs FHI) ansvarar för sektorsövergripande uppföljning av utvecklingen av folkhälsans bestämningsfaktorer och utvärderar insatserna inom folkhälsoområdet. Området inkluderar folkhälsopolitikens målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning samt spel. "
Men i propositionen nämns inte spelberoende i övrigt med ett enda ord.
Hur ska man tolka regeringens intentioner med att ta bort spelberoende ur propositionen när övriga viktiga beroendeformer tas upp? Är spelberoende mindre viktigt? Eller är det så att Sveriges i särklass vinstrikaste företag Svenska Spel inte vill få sina produkter ifrågasatta? Med en nettovinst på drygt 5 miljarder kronor per år kanske man inte vill oroa marknaden och förstöra spelfesten genom tala om alla de människor som spelar okontrollerat (patologiskt spelande) och som slår sin ekonomi i spillror ofta med anhöriga som också drabbas hårt.
En svensk forskargrupp skriver
”På basis av dessa siffror kan vi beräkna att det fanns mellan 147 706 (2,3 %) och 199 082 (3,1 %) av befolkningen 15-74 år i Sverige kan klassificeras som livstidsproblemspelare.”
De spelberoende står för en stor del av statens spelinkomster, till priset av raserad privatekonomi och ofta svåra sociala och hälsomässiga konsekvenser.
Socialdepartementet borde påminna sina kollegor i regeringskansliet om detta och inte låta finansdepartementet styra, där Svenska Spel sorterar under.
Leif Hansson, Alingsås
De övergripande målen föreslås vara: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
Intressant är att se att spelberoende inte bara är nedprioriterat utan faktiskt helt borttaget i denna proposition. I proppen går att läsa "Institutet (dvs FHI) ansvarar för sektorsövergripande uppföljning av utvecklingen av folkhälsans bestämningsfaktorer och utvärderar insatserna inom folkhälsoområdet. Området inkluderar folkhälsopolitikens målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning samt spel. "
Men i propositionen nämns inte spelberoende i övrigt med ett enda ord.
Hur ska man tolka regeringens intentioner med att ta bort spelberoende ur propositionen när övriga viktiga beroendeformer tas upp? Är spelberoende mindre viktigt? Eller är det så att Sveriges i särklass vinstrikaste företag Svenska Spel inte vill få sina produkter ifrågasatta? Med en nettovinst på drygt 5 miljarder kronor per år kanske man inte vill oroa marknaden och förstöra spelfesten genom tala om alla de människor som spelar okontrollerat (patologiskt spelande) och som slår sin ekonomi i spillror ofta med anhöriga som också drabbas hårt.
En svensk forskargrupp skriver
”På basis av dessa siffror kan vi beräkna att det fanns mellan 147 706 (2,3 %) och 199 082 (3,1 %) av befolkningen 15-74 år i Sverige kan klassificeras som livstidsproblemspelare.”
De spelberoende står för en stor del av statens spelinkomster, till priset av raserad privatekonomi och ofta svåra sociala och hälsomässiga konsekvenser.
Socialdepartementet borde påminna sina kollegor i regeringskansliet om detta och inte låta finansdepartementet styra, där Svenska Spel sorterar under.
Leif Hansson, Alingsås
De svagaste barnen får otillräckligt stöd
För andra året i rad har Barn- och ungdomsnämnden i Alingsås redovisat ett överskott i verksamheten på ca 29 miljoner kronor. För andra året i rad har barn med särskilda behov inte fått det stöd de har laglig rätt till. Till delar av det ekonomiska resultatet finns det godtagbara förklaringar, men vår huvudkritik är att alltför många miljoner i överskott har genererats samtidigt som stora och allvarliga brister föreligger när det gäller de resurssvagaste barnens möjligheter att få rätt stöd. Det senare har påtalats vid träffar med skolpersonal och Skolinspektionen skriver om Alingsås att” alla barn i behov av särskilt stöd inte får den omsorg som deras behov kräver… att barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd i form av extra resurs under den ordinarie skoltiden, sällan får möjlighet till stöd under sin vistelse i fritidshemmet. Såväl personal som rektorer uttrycker att barngrupperna är stora och att det är svårt att ge stöd till alla barn i behov av särskilt stöd.”
Från oppositionens sida ser vi gruppen elever och barn i behov av särskilt som prioriterad.
Leif Hansson (S)
Från oppositionens sida ser vi gruppen elever och barn i behov av särskilt som prioriterad.
Leif Hansson (S)
Orimlig lönehöjning på 20 procent
Ann-Sofi Lodin blir ny regiondirektör för Västra Götalandsregionen. Lönen kommer att ligga på 170 000 kronor i månaden.
Det är en höjning med drygt 20 procent jämfört med den förra direktören Johan Assarssons lön, som var 140000 kr. Förutom lönen finns också ett pensionsavtal där regionen betalar en premie på 25 procent av årslönen. Dessutom finns ett avtal som ger en fallskärm på 3 miljoner kronor om hon sägs upp.
Gert Inge Andersson säger att ”När det gäller att tillsätta tjänster, är det nog så att vill man ha den personen som man tror klarar av jobbet så ligger tyvärr lönerna på den nivån”.
Frågan måste ändå ställas om det är en rimlig lön. Och om regionens politiker ska medverka till lönepressen uppåt för höga chefer. Jag tycker inte det. Jag tror att det går att hitta en mycket kompetent person som är beredd att acceptera en rimligare lönenivå. Vidare kan man fundera på hur motivationen påverkas hos de många på vårdgolven som får ut en bråkdel av denna lön?
Är det verkligen våra politiska företrädares uppgift att medverka till lönehöjningar på 20 procent för toppchefer? Vad blir nästa regiondirektörs lön?
Jag anser att det finns en övertro på vad en person kan betyda i en organisation med 50 000 anställda.
Leif Hansson (S)
Alingsås
Det är en höjning med drygt 20 procent jämfört med den förra direktören Johan Assarssons lön, som var 140000 kr. Förutom lönen finns också ett pensionsavtal där regionen betalar en premie på 25 procent av årslönen. Dessutom finns ett avtal som ger en fallskärm på 3 miljoner kronor om hon sägs upp.
Gert Inge Andersson säger att ”När det gäller att tillsätta tjänster, är det nog så att vill man ha den personen som man tror klarar av jobbet så ligger tyvärr lönerna på den nivån”.
Frågan måste ändå ställas om det är en rimlig lön. Och om regionens politiker ska medverka till lönepressen uppåt för höga chefer. Jag tycker inte det. Jag tror att det går att hitta en mycket kompetent person som är beredd att acceptera en rimligare lönenivå. Vidare kan man fundera på hur motivationen påverkas hos de många på vårdgolven som får ut en bråkdel av denna lön?
Är det verkligen våra politiska företrädares uppgift att medverka till lönehöjningar på 20 procent för toppchefer? Vad blir nästa regiondirektörs lön?
Jag anser att det finns en övertro på vad en person kan betyda i en organisation med 50 000 anställda.
Leif Hansson (S)
Alingsås
Momssänkning ingen garanti för fler jobb.
Mikael Cederbratt (M) och Daniel Filipsson (M) frågar för några veckor sedan i AT vad socialdemokraterna vill göra för att öka jobben bland ungdomar samtidigt som man menar att ” en sänkning av krogmomsen skulle kunna leda till 15 000 nya jobb inom restaurangbranschen”.
Först: Sveriges Radio Ekot säger att ”Regeringen tror att momssänkningen skapar 6.000 nya jobb”. Filipssons siffra är 150 procent över Ekots! Vilken är korrekt?
Den 7 september 2011 rapporterar Sveriges Radio Ekot att ”Sänkt restaurangmoms misslyckades i Finland. Sänkt restaurangmoms leder inte till lägre konsumentpriser, utan till större vinster för företagen. De flesta sänkte inte priserna alls. En stor del av den har gått till företagens vinster, säger Iida Häkkinen Skans, nationalekonom på Finansdepartementet i Stockholm. En sänkning av momsen för frisörtjänster 2007 visar att effekterna av den knappt var mätbara. Man diskuterar nu att höja frisörmomsen igen.”
Så det kanske finns bättre sätt att satsa pengarna. Till och med på Anders Borgs eget departement har man insett det.
Vad vill (S) göra? I Alingsås har vi arbetet för att garantera sommarjobb till alla ungdomar som önskar det. Det har inte alliansen gått med på. Nationellt vill vi socialdemokrater bland annat:
skapa ett jämlikt och framgångsrikt Sverige. Därför måste jobben alltid gå först. Full sysselsättning är målet. Vi föreslår 100 000 fler jobb, praktikmöjligheter eller utbildningsplatser. Vi vill ge alla unga chansen att bidra genom ett särskilt ungdomsavdrag och vi tar bort aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen. Genom ett brett innovationsprogram skapar vi förutsättningar för nya företag att växa.
Vanligtvis finns alla allianspartier med i Filipssons insändare. Står moderaterna ensamma i denna fråga?
Leif Hansson (S)
Först: Sveriges Radio Ekot säger att ”Regeringen tror att momssänkningen skapar 6.000 nya jobb”. Filipssons siffra är 150 procent över Ekots! Vilken är korrekt?
Den 7 september 2011 rapporterar Sveriges Radio Ekot att ”Sänkt restaurangmoms misslyckades i Finland. Sänkt restaurangmoms leder inte till lägre konsumentpriser, utan till större vinster för företagen. De flesta sänkte inte priserna alls. En stor del av den har gått till företagens vinster, säger Iida Häkkinen Skans, nationalekonom på Finansdepartementet i Stockholm. En sänkning av momsen för frisörtjänster 2007 visar att effekterna av den knappt var mätbara. Man diskuterar nu att höja frisörmomsen igen.”
Så det kanske finns bättre sätt att satsa pengarna. Till och med på Anders Borgs eget departement har man insett det.
Vad vill (S) göra? I Alingsås har vi arbetet för att garantera sommarjobb till alla ungdomar som önskar det. Det har inte alliansen gått med på. Nationellt vill vi socialdemokrater bland annat:
skapa ett jämlikt och framgångsrikt Sverige. Därför måste jobben alltid gå först. Full sysselsättning är målet. Vi föreslår 100 000 fler jobb, praktikmöjligheter eller utbildningsplatser. Vi vill ge alla unga chansen att bidra genom ett särskilt ungdomsavdrag och vi tar bort aktivitetsförbudet på Arbetsförmedlingen. Genom ett brett innovationsprogram skapar vi förutsättningar för nya företag att växa.
Vanligtvis finns alla allianspartier med i Filipssons insändare. Står moderaterna ensamma i denna fråga?
Leif Hansson (S)
Krav på biltvätt men inte båttvätt
På AT:s debattsida har förbudet mot biltvätt på garageuppfarten diskuterats, med många kommentarer. Bland annat hänvisas till kommunens hemsida:
”Somliga tvättar fortfarande sina bilar på garageuppfarten eller ute på gatan. Det är inte tillåtet om tvättvattnet rinner till en dagvattenbrunn eftersom vattnet orenat går via dagvattensystemet till våra vattendrag.
Det förorenade vattnet skadar djur och växtliv eftersom det innehåller oljor, giftiga tungmetaller, tensider och kemikalier. Sjöarna Anten, Mjörn, Ömmern och Färgen används också som vattentäkter.
Det bästa är dock att tvätta bilen i en godkänd anläggning.”
Det är då mycket märkligt att miljöskyddsnämndens centerpartistiske ordförande inte vill att båtar ska behandlas på motsvarande sätt. Och ingen annan borgerlig politiker i kommunfullmäktige heller. Trots att dokumenterat giftiga ämnen från bland annat tennbaserade båtbottenfärger frigörs vid båttvätten vill allianspolitikerna att andra regler ska gälla för båtägaren än för bilägare i detta avseende!
Kommunen skriver om bilar ”Kraven gäller även för privatpersoner som därför ska undvika att tvätta sina bilar så att föroreningarna riskerar att ledas till öppna diken och dagvattenbrunnar.” Säveån är väl i högsta grad ett öppet dike om än modell större.
Dags för Daniel Filipsson eller Thomas Pettersson att förklara för läsarna varför giftiga tungmetaller, tensider och kemikalier från bilar ska bekämpas men inte om samma kemikalier sitter på båtar?
Svaret i fullmäktige att reningsverket får ta emot mer giftiga ämnen från andra källor kan väl knappast vara hela sanningen? Då borde väl de också åtgärdas, snarare än att blunda för båttvättarna.
Leif Hansson (S)
”Somliga tvättar fortfarande sina bilar på garageuppfarten eller ute på gatan. Det är inte tillåtet om tvättvattnet rinner till en dagvattenbrunn eftersom vattnet orenat går via dagvattensystemet till våra vattendrag.
Det förorenade vattnet skadar djur och växtliv eftersom det innehåller oljor, giftiga tungmetaller, tensider och kemikalier. Sjöarna Anten, Mjörn, Ömmern och Färgen används också som vattentäkter.
Det bästa är dock att tvätta bilen i en godkänd anläggning.”
Det är då mycket märkligt att miljöskyddsnämndens centerpartistiske ordförande inte vill att båtar ska behandlas på motsvarande sätt. Och ingen annan borgerlig politiker i kommunfullmäktige heller. Trots att dokumenterat giftiga ämnen från bland annat tennbaserade båtbottenfärger frigörs vid båttvätten vill allianspolitikerna att andra regler ska gälla för båtägaren än för bilägare i detta avseende!
Kommunen skriver om bilar ”Kraven gäller även för privatpersoner som därför ska undvika att tvätta sina bilar så att föroreningarna riskerar att ledas till öppna diken och dagvattenbrunnar.” Säveån är väl i högsta grad ett öppet dike om än modell större.
Dags för Daniel Filipsson eller Thomas Pettersson att förklara för läsarna varför giftiga tungmetaller, tensider och kemikalier från bilar ska bekämpas men inte om samma kemikalier sitter på båtar?
Svaret i fullmäktige att reningsverket får ta emot mer giftiga ämnen från andra källor kan väl knappast vara hela sanningen? Då borde väl de också åtgärdas, snarare än att blunda för båttvättarna.
Leif Hansson (S)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
