torsdag 15 april 2010

Miljonklipp för privat dagis!

En förskolechef i Stockholm fick ta över fyra förskolor för 600.000. Ett år senare plockade hon ut över tre miljoner i vinst.
För 634.650 kronor fick den privata förskolan ta över 18 förskoleavdelningar i borgerligt styrda Stockholm dvs drygt 35 000 kr per avdelning. I priset ingick inventarier så som möbler och leksaker, något som enligt vd:n för Pysslingen förskolor och skolor AB, normalt kostar 250.000 kronor per avdelning.
Ett nystartat dagis brukar enligt samma vd vanligtvis gå med ett underskott på 350.000 kronor första året.
Nu kan man välja och tycka att det är en smart entreprenör som manövrerat väl. Vi socialdemokrater är inte motståndare till konkurrens, det finns många exempel på fruktbar sådan. Men det är inte rimligt att 3,2 miljoner kronor av skattemedlen i en kommun på ett år hamnar i en privat ficka; pengar som kunde använts till högre lärartäteht, mindre barngrupper, ökat stöd till barn med särskilda behov eller mer pedagogiskt material, för att ge några exempel.
Ärendet har nu anmälts till EU-kommissionen och i väntan på dess dom har Stockholms stad fryst alla privatiseringar. Att formligen skänka bort kommunal verksamhet för att berika privata företagare är inte vår linje. Att sälja ut samhällsägda verksamheter till underpris av ideologiska skäl och i strid med lagen som moderatstyrda Täby gjort i fallet Tibblegymnasiet är ytterligare ett exempel på borgerligt vanstyre.

Leif HanssonVice ordf i Barn- och ungdomsnämnden

arbetskläder för förskolepersonal och personal inom träningsskolan i Alingsås kommun

Fråga

Den 17 januari 2007 skrev jag en motion som handlade om ”arbetskläder för förskolepersonal och personal inom träningsskolan i Alingsås kommun”. Motionen togs emot på kommunfullmäktiges januarisammanträde 2007.
På KF i oktober samma år besvarades motionen och det beslöts att ”En utredning i linje med motionen planeras inom ramen för arbetsgruppen hälsas arbete (AG-hälsa). Arbetet i gruppen leds från personalavdelningen på kommunledningskontoret.”

Det har nu gått över två och ett halvt år sedan dess. Det ryktas om att ett svar förväntas före sommaren.
Jag frågar därför kommunstyrelsens ordförande om tiden det tagit för att komma fram till ett svar (som ännu inte kommit) avspeglar hur alliansledningen ser på angelägenhetsgraden samt hur man prioriterar frågan om arbetskläder till förskolepersonal m fl.?
Leif Hansson (S)

fredag 2 april 2010

Effekter på skolan av allianspolitik

När kommunen får hundra miljoner kronor över i 2009 års budget kan många förledas att tro att den politiska majoriteten skött sig utmärkt. Istället bör man fråga sig vilka viktiga åtaganden är det som inte blivit gjorda, vilka nedskärningar har man gjort som inte hade behövt göras? Det är ytterst otillfredsställande att kommunen har så trubbiga prognosinstrument att vi först försätter skola och förskola i en situation där man under hela verksamhetsåret skär ner maximalt på kompetensutveckling, vikarier, läromedel etc. i syfte att klara budgetmålet. Därefter visar det sig att nämnden får ett överskott på 29 mkr! Så sent som i maj 2009 var prognosen att vi i BUN skulle få ett underskott på fem miljoner kronor. I november knappt sex månader senare var detta förbytt i ett överskott på 16 mkr. Ytterligare en månad senare var överskottet 29 mkr! Man kan fråga sig också hur personalen skall reagera nästa gång man nås av propåer om återhållsamhet i budgeten till följd av ansträngd ekonomi?Har man ropat ”vargen kommer” flera gånger tidigare är det risk atttrovärdigheten urholkats. Och just nu är vi den situationen i skola och förskola. Mest allvarligt anser vi det vara när skolenheter rapporteraratt man skurit ner på resurserna till barn med särskilda behov på grund av sparkraven. Det är flera skolor som i sina kvalitetsredovisningar redogör för att barn med särskilda behov inte fått det stöd de har rätt till. Jag framförde samma kritik förra året eftersom skolorna rapporterade samma sak då! Problemet är att barnen inte går i repris. Missar skolan att ge det stöd de ska ha och har rätt till kan hela deras framtid påverkas i negativ riktning. I barns utvecklingsprocess ingår vissa stadier där den unga människan är särskilt mottaglig för att lära sig nya saker. Om skolan då missar att ge de resurssvaga eleverna adekvat stöd kan detta få allvarliga konsekvenser för dessa barn. Och hela deras framtid! Vissa saker går inte att reparera i efterhand. Dessutom har utvecklingsenheten skurit ner 30 procent på enspecialpedagogtjänst och inte heller tjänsten som enhetschef påUtvecklingsenheten har varit tillsatt under året. Just denna enhet harsom huvudsyfte att ge stöd åt elever med särskilda behov. De svagastebarnen borde inte få betala notan! Utöver detta kan vi konstatera att skolpsykologerna idag har 40 barn i kö för utredning. Det innebär att ett barn som har så stora problem att det bedöms vara i behov av utredning får vänta i ett år för att bli utrett, diagnostiserat och därmed få det speciella stöd den eleven är i behov av. Återigen är det de svagaste barnen som kommer i kläm och blir lidande. Frågan är om det inte hade varit bättre att ge dessa elever ett fullödigt stöd i stället för att som det står i årsberättelsen ”nya krav på skriftliga omdömen”, och detta långt ner i åldrarna”, ställer stora krav på pedagogerna”. Det är tydligen viktigare i alliansens skola att kunna sortera och rangordna barnen tidigt i stället för att ge de svagaste eleverna tillräckligt stöd för att lära sig räkna, skriva och läsa ordentligt.

torsdag 1 april 2010

Dyslexi och dyskalkyli

Förslag om Uppdrag till BoU att utreda och redovisa hur upptäckt, diagnostisering och åtgärdsprogram/stöd utformas för att upptäcka och träna/åtgärda elever med dyslexi och dyskalkyli både i F-klassen och i grundskolan. Får dessa barn ett adekvat stöd, har vi rätt kunskap för att möta dem och kan något barn slinka igenom ”upptäcktsnätet”
Leif Hansson (s)

Alliansen vill öka barngruppernas storlek

Mars 2010
Barn- och ungdomsnämnden
Protokollsanteckning angående ärendet ” § 24 Utredning av förutsättningarna
för att reducera förskoleverksamhetens
kostnader - uppdrag från KF”


”I samband med fastställandet av budget 2010 gavs barn- och ungdomsnämnden i uppdrag
att utreda förutsättningarna för att reducera förskoleverksamhetens kostnader och närma sig
kommunsnittet.”
Vi i oppositionen finner det märkligt att allianledningen ger i uppdrag till BUN att reducera kostnaderna för att närma sig kommungenomsnittets kostnader. Och där skälet just är att vi skall ligga nära kommungenomsnittet. Detta är märkligt av flera skäl:
1. Att minska kostnaderna och närma sig kommungenomsnittet får aldrig bli ett självändamål,; det måste sättas i relation till verksamhetens kvalitet, vad verksamheten har för krav på sig, förutsättningar och i vilken utsträckning man når de uppställda målen.
2. Det är också anmärkningsvärt att alliansledningen enbart ser det som önskvärt att närma sig kommungenomsnittet när Alingsås ligger över kommunsnittet. Som framgår av beredningstexten låg Alingsås starkt under kommunsnittet 2007 och då hördes inga förslag om att närma sig snittet! Om det har ett egenvärde att ligga nära kommungenomsnittet borde detta gälla vare sig Alingsås ligger över eller under snittet.
3. Vi anser att alliansledningen istället skulle utgå från vad vill vi åstadkomma med skolan, vilken verksamhet krävs för att nå de uppställda målen och vilka resurser kräver det.
Leif Hansson (S)
Marie Gustafsson (S)
Jan-Erik Gustavsson (S)
Helena Carlström (S)Rune Hedberg (S)

Fråga i fullmäktige mars 2010 Kostupphandlingen

Kommunfullmäktige den 31 mars 2010

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Daniel Filipsson rörande kostupphandlingen

I upphandlingsunderlaget om kosten står ”Leverantören skall ha kapacitet att vid behov anpassa kosten enligt de regler som gäller för halal, koscher och andra etniska eller religiösa krav.”
I uppslagsverket står
”I matsammanhang betyder koscher den får ätas. Djur som "får ätas" avlivas genom att halsen skärs av utan att djuret bedövas.”.

Motsvarande uppges gälla för halal’

I Djurskyddslagen (SFS 1988:534) står följande:
13 § När djur förs till slakt och när de slaktas, skall de skonas från onödigt obehag
och lidande.
14 § Husdjur skall vid slakten vara bedövat när blodet tappas av.

Min fråga är: kommer man i Alingsås skolor att servera kött från djur som slaktats i strid med svensk djurskyddslag?

Leif Hansson (S)