Noanamn är sådana namn som används när det enligt folktron anses vara olycksbringande att nämna ett visst ord. Till exempel ordet ulv har varg som noanamn. När ordet "varg" tappade karaktären av noanamn började man istället kalla den gråben eller tasse. Det är idag ganska vanligt att beslutsfattare och andra makthavare försöker använda omskrivningar för att slippa benämna saker vid dess rätta namn.
Här följer några exempel som lätt hittades i de utskick vi politiker får.
Och eftersom eleverna skall lära sig ett rikt och varierat språkbruk kan det vara av intresse för fler.
Anpassning = besparing
Anpassning av verksamheter = uppsägningar
Anpassa verksamheten till ramarna = färre lärare per 100 elever
Identifiera besparingspotential = hitta de som skall sägas upp
Identifierad effektivitetsbrist = var kan vi spara
Hantera effektivitetsbrister inom förskolan = fler barn per anställd inom barnomsorgen/ större barngrupper i förskolan
Kostnadseffektivisera = se valfritt alternativ ovan
Omställningsarbete = se kostnadseffektivisera
Budget i balans = se omställningsarbete
Paviljonger = annat ord för baracker
Granskning av besparingsprocess = nytt konsultuppdrag till dryga kostnader
Lagstadgat krav på verksamheten = allt annat ryker
Förändrade ramar = ständigt pågående neddragning
Klaras inom ram = mer skall göras fortare och billigare
Förändring av elevströmmar = mellanstadieelever skall in på högstadiet
Kostnader över genomsnittet för jämförbara kommuner = vi minskar resurserna
Kostnader under genomsnittet för jämförbara kommuner = vi minskar resurserna
Implementera sparbeting = säga upp.
Implementera sparåtgärd = ge ut mindre elevpeng
Förändrade omvärldsfaktorer = minskat skatteunderlag
Barn i behov av särskilt stöd = besparingspotential
Nämnden har följt kommunens styrmodell = besparingarna är gjorda, uppsägningar verkställda
Prognosarbetet behöver utvecklas = mycket illa att 100 miljoner kr inte använts till det man avsett att använda dem till.
Det kan ibland vara svårt att förstå det politiska språket. När det nu kommer in en hel del nya politiker i våra nämnder kanske detta kan överbrygga en del sådana problem.
Leif Hansson (S) vice ordf i Barn- och ungdomsnämnden
lördag 17 juli 2010
Rödgrön skolpolitik borde betona kunskaper mer och säkerställa fysisk aktivitet i skolan
Den rödgröna överenskommelsen om skolan var nödvändig och viktig. Innehållet är i allt väsentlig bra.
Jag har dock två angelägna synpunkter på överenskommelsen.
1. Jag tycker att vi än kraftigare skulle ha tryckt på att skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskaper. Under presskonferensen i Visby tryckte både Mona Sahlin och framför allt Lars Ohly ett flertal gånger på vikten av kunskapsinhämtning Detta uttrycks dock endast i en enda punkt i överenskommelsen; ” Skolan behöver resurser att förbättra kvalitet, likvärdighet och nå kunskapsmålen.”
Även på vår egen (S) hemsida betonas kunskapsperspektivet under rubriken Utbildning: ” Kunskap och lärande stärker människor. Ökade kunskaper ger människor större förutsättningar att utvecklas, påverka sina liv och få mer inflytande i samhället. Alla barn, oavsett barnets förutsättningar, föräldrarnas utbildning eller inkomst, ska ha rätt att utvecklas och nå kunskapsmålen.”Samt att ” Elevens rätt till kunskap i en skola av hög kvalitet ska prioriteras.”
2. I den rödgröna överenskommelsen står också att skolan skall ges
”Ökade möjligheter arbeta utanför den nationella timplanen”
Dock skall det ”Totala antalet garanterade undervisningstimmar finnas kvar.”
Detta är i huvudsak bra men med ett viktigt undantag. I ämnet ”idrott och hälsa” kan det få allvarliga hälsokonsekvenser om elevernas tid för fysisk aktivitet ytterligare minskas. Idag säger timplanen för grundskolan att Idrott och hälsa omfattar 500 timmar sammanlagt under årskurs 1-9. Detta blir i genomsnitt mindre än 1,5 timma (!) per vecka. (Skolan har dessutom rätt att till förmån för ”Skolans val” minska de 500 timmarna med 20 % dvs. ner till 400 timmar). I en situation där övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem bland våra barn och när ökad dataanvändning leder till ytterligare minskad fysisk aktivitet får inte tiden för rörelseträning i skolan skäras ner! Dessutom vet vi att ämnet idrott i skolan har en utjämnande effekt på så sätt att under skoltid rör sig alla barn ungefär lika mycket. Medan under kvällstid och helger rör sig de resursstarka gruppernas barn betydligt mer än barn i resurssvaga grupper.
Skälen för skolan att skära i ämnet Idrott och hälsa kan vara många. Ett kan vara ekonomiska skäl; det kan vara dyrt att hyra en idrottshall eller simhall. Om det dessutom leder till minskad simundervisning är vi definitivt ute på djupt vatten.
Leif Hansson (S)
Vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Alingsås
Jag har dock två angelägna synpunkter på överenskommelsen.
1. Jag tycker att vi än kraftigare skulle ha tryckt på att skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskaper. Under presskonferensen i Visby tryckte både Mona Sahlin och framför allt Lars Ohly ett flertal gånger på vikten av kunskapsinhämtning Detta uttrycks dock endast i en enda punkt i överenskommelsen; ” Skolan behöver resurser att förbättra kvalitet, likvärdighet och nå kunskapsmålen.”
Även på vår egen (S) hemsida betonas kunskapsperspektivet under rubriken Utbildning: ” Kunskap och lärande stärker människor. Ökade kunskaper ger människor större förutsättningar att utvecklas, påverka sina liv och få mer inflytande i samhället. Alla barn, oavsett barnets förutsättningar, föräldrarnas utbildning eller inkomst, ska ha rätt att utvecklas och nå kunskapsmålen.”Samt att ” Elevens rätt till kunskap i en skola av hög kvalitet ska prioriteras.”
2. I den rödgröna överenskommelsen står också att skolan skall ges
”Ökade möjligheter arbeta utanför den nationella timplanen”
Dock skall det ”Totala antalet garanterade undervisningstimmar finnas kvar.”
Detta är i huvudsak bra men med ett viktigt undantag. I ämnet ”idrott och hälsa” kan det få allvarliga hälsokonsekvenser om elevernas tid för fysisk aktivitet ytterligare minskas. Idag säger timplanen för grundskolan att Idrott och hälsa omfattar 500 timmar sammanlagt under årskurs 1-9. Detta blir i genomsnitt mindre än 1,5 timma (!) per vecka. (Skolan har dessutom rätt att till förmån för ”Skolans val” minska de 500 timmarna med 20 % dvs. ner till 400 timmar). I en situation där övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem bland våra barn och när ökad dataanvändning leder till ytterligare minskad fysisk aktivitet får inte tiden för rörelseträning i skolan skäras ner! Dessutom vet vi att ämnet idrott i skolan har en utjämnande effekt på så sätt att under skoltid rör sig alla barn ungefär lika mycket. Medan under kvällstid och helger rör sig de resursstarka gruppernas barn betydligt mer än barn i resurssvaga grupper.
Skälen för skolan att skära i ämnet Idrott och hälsa kan vara många. Ett kan vara ekonomiska skäl; det kan vara dyrt att hyra en idrottshall eller simhall. Om det dessutom leder till minskad simundervisning är vi definitivt ute på djupt vatten.
Leif Hansson (S)
Vice ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Alingsås
….pssst alliansen, lär av Vittra
Insändare Alingsås den 30 juni 2010
Allt fler skolor satsar nu på det som kallas 1-1 d.v.s. en dator per elev och pedagog.. I Alingsås har (S) yrkat på att vi skall starta ett försök i en högstadieskola med att införa en dator per elev och pedagog. Alliansen yrkade avslag och så blev beslutet.
Syftet med 1-1 är att öka kvaliteten på utbildningen i kommunens skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Allt mer forskning på området pekar också på fördelarna för både elever och lärare och kostnaderna är rimliga. Det finns också ett jämlikhetsperspektiv i frågan.
Erfarenheterna från Falkenbergs kommuns utvärderingsrapporter är klart positiva och man genomför där nu sista steget så att samtliga högstadier har genomfört reformen från och med höstterminen 2010.
Även inom friskolorna har man nu förstått detta och Vittra skriver ” Hittills har Vittra underskattat teknikens möjligheter att förbättra lärandet.” Man kommer att satsa på en dator per elev i fem skolor och man gör det i åk 4-9. ”Vittras pedagogiska idé ligger i linje med nutida skolforskning och arbetsmarknadens nya krav på kompetens” och man konstaterar också att ”skolan ska vara i takt med en i övrigt accelererande samhällsutveckling.”
Vittra genomför alltså det som vi inom socialdemokraterna i Alingsås arbetat för i flera år. Det tror vi är bra för deras elever. När skall alliansen i Alingsås förstå att det är viktigt även i kommunens skolor?
Leif Hansson (S)
För S-gruppen i Barn- och ungdomsnämnden
Allt fler skolor satsar nu på det som kallas 1-1 d.v.s. en dator per elev och pedagog.. I Alingsås har (S) yrkat på att vi skall starta ett försök i en högstadieskola med att införa en dator per elev och pedagog. Alliansen yrkade avslag och så blev beslutet.
Syftet med 1-1 är att öka kvaliteten på utbildningen i kommunens skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Allt mer forskning på området pekar också på fördelarna för både elever och lärare och kostnaderna är rimliga. Det finns också ett jämlikhetsperspektiv i frågan.
Erfarenheterna från Falkenbergs kommuns utvärderingsrapporter är klart positiva och man genomför där nu sista steget så att samtliga högstadier har genomfört reformen från och med höstterminen 2010.
Även inom friskolorna har man nu förstått detta och Vittra skriver ” Hittills har Vittra underskattat teknikens möjligheter att förbättra lärandet.” Man kommer att satsa på en dator per elev i fem skolor och man gör det i åk 4-9. ”Vittras pedagogiska idé ligger i linje med nutida skolforskning och arbetsmarknadens nya krav på kompetens” och man konstaterar också att ”skolan ska vara i takt med en i övrigt accelererande samhällsutveckling.”
Vittra genomför alltså det som vi inom socialdemokraterna i Alingsås arbetat för i flera år. Det tror vi är bra för deras elever. När skall alliansen i Alingsås förstå att det är viktigt även i kommunens skolor?
Leif Hansson (S)
För S-gruppen i Barn- och ungdomsnämnden
Skolan behöver resurser, inte siffertrix
I AT den 27 juni 2010 kan vi läsa att alliansen satsar 7,5 mnkr extra på skolan, utöver de tio mnkr som redan är utlovat i ramberedningen.
För att väljarna ska ha möjlighet att följa alla turer måste vi för skolans område både beriktiga och klarlägga siffrorna.
Barn- och ungdomskontoret (BoU) konstaterar att man behöver 23 mnkr inför 2011 för att kunna hålla samma nivå på verksamheten som under 2010. Av dessa 23 mnkr har alliansen tillfört 10 mkr i den s.k. ramberedningen. I kommunstyrelsens protokoll från den 23 juni kan vi läsa att kommunstyrelsens beslutar om ytterligare 2,5 mnkr:
”Förslaget till ramar år 2011 och 2012 samt plan för år 2013 antas med följande ändringar:
- Barn- och ungdomsnämndens ram ökas med 2,5 mnkr för år 2011 till barn med särskilda behov.” Detta är de beslut som är tagna och offentligt protokollförda
Det innebär att BoU under 2011 tillförs 10+2,5 mnkr = 12,5 mnkr. Det blir svårt att förstå hur man kan från alliansens sida hävda att man satsar 17,5 mnkr utöver ursprunglig ram. Extra svårförståeligt blir det i artikeln när K Grapenholm (FP) hävdar att utöver de 10 mkr satsar man nu ytterligare 5 mnkr!?
Att hävda att budgeten ökar genom att BoU får tillgodogöra sig överblivna medel från vårdnadsbidraget, som blivit en måttlig framgång för alliansen, innebär ju inte att den ursprungliga ramen höjs eftersom dessa pengar redan fanns med där, dock öronmärkta för vårdnadsbidrag.
Effekten av alliansens beslut blir att BoU tillförs 12,5 mnkr under 2011 medan oppositionens förslag innebär en förstärkning på 25 mnkr. Utöver detta kommer staten vid en rödgrön regeringsseger att tillföra BoU ytterligare 5 mkr Alliansen förslag innebär alltså uppsägningar på i storleksordningen 20-30 lärare och förskolelärare och vårt alternativ att vi kan minska barngruppernas storlek och anställa fler. Och det med ett fullt ut finansierat förslag.
Avslutningsvis säger Filipsson (M) att de nu beslutade insatserna är ett engångsbelopp. Frågan är; vilken stabilitet skänker det skolan? Att undervisa och inte veta om man har jobbet kvar nästa termin är ingen ideal utbildningssituation.
Denna insändare kan även utgöra svar till lärarförbundets fråga om vad S vill satsa på skolan.
Leif Hansson (S)
Tore Hult (S)
För att väljarna ska ha möjlighet att följa alla turer måste vi för skolans område både beriktiga och klarlägga siffrorna.
Barn- och ungdomskontoret (BoU) konstaterar att man behöver 23 mnkr inför 2011 för att kunna hålla samma nivå på verksamheten som under 2010. Av dessa 23 mnkr har alliansen tillfört 10 mkr i den s.k. ramberedningen. I kommunstyrelsens protokoll från den 23 juni kan vi läsa att kommunstyrelsens beslutar om ytterligare 2,5 mnkr:
”Förslaget till ramar år 2011 och 2012 samt plan för år 2013 antas med följande ändringar:
- Barn- och ungdomsnämndens ram ökas med 2,5 mnkr för år 2011 till barn med särskilda behov.” Detta är de beslut som är tagna och offentligt protokollförda
Det innebär att BoU under 2011 tillförs 10+2,5 mnkr = 12,5 mnkr. Det blir svårt att förstå hur man kan från alliansens sida hävda att man satsar 17,5 mnkr utöver ursprunglig ram. Extra svårförståeligt blir det i artikeln när K Grapenholm (FP) hävdar att utöver de 10 mkr satsar man nu ytterligare 5 mnkr!?
Att hävda att budgeten ökar genom att BoU får tillgodogöra sig överblivna medel från vårdnadsbidraget, som blivit en måttlig framgång för alliansen, innebär ju inte att den ursprungliga ramen höjs eftersom dessa pengar redan fanns med där, dock öronmärkta för vårdnadsbidrag.
Effekten av alliansens beslut blir att BoU tillförs 12,5 mnkr under 2011 medan oppositionens förslag innebär en förstärkning på 25 mnkr. Utöver detta kommer staten vid en rödgrön regeringsseger att tillföra BoU ytterligare 5 mkr Alliansen förslag innebär alltså uppsägningar på i storleksordningen 20-30 lärare och förskolelärare och vårt alternativ att vi kan minska barngruppernas storlek och anställa fler. Och det med ett fullt ut finansierat förslag.
Avslutningsvis säger Filipsson (M) att de nu beslutade insatserna är ett engångsbelopp. Frågan är; vilken stabilitet skänker det skolan? Att undervisa och inte veta om man har jobbet kvar nästa termin är ingen ideal utbildningssituation.
Denna insändare kan även utgöra svar till lärarförbundets fråga om vad S vill satsa på skolan.
Leif Hansson (S)
Tore Hult (S)
S vill satsa på förskolan!
De borgerliga partier som balanserar på fyra-procentspärren försöker nu inför valet hitta sina profilfrågor för att inte drunkna i den moderata famnen. Kristdemokraterna marknadsför åter sitt trumfkort, vårdnadsbidraget. Med samma argument som tidigare. För att ge extra tyngd åt åsikterna tar Svensson och Percivall stöd från KD i Vårgårda.
Om vi socialdemokrater får väljarnas förtroende i Alingsås kommer vi att avskaffa vårdnadsbidraget och istället satsa de fem miljoner som är budgeterade på en förbättrad förskola.
De tyngsta skälen mot vårdnadsbidraget är:
· Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla.
Erfarenheterna från Norge och Finland visar att så mycket som 95 -96 % av dem som utnyttjar vårdnadsbidraget är kvinnor. I Alingsås är det 97 %.
· De som tar ut vårdnadsbidrag drabbas av följande försämringar på arbetsmarknaden:
De går miste om pension för dessa år
De får inte lika stora löneökningar
De får mindre kompetensutveckling
Deras karriärmöjligheter minskar
Deras ställning på arbetsmarknaden försvagas
· Risken är också stor att alla unga kvinnor i barnafödande åldrar, även de som ännu inte har barn, hamnar på efterkälken i arbetslivet, eftersom arbetsgivare kan befara att de kommer att vara borta från jobbet i tre år för varje barn.
· kostnaderna för vårdnadsbidraget kunde istället ha använts för att förbättra barnomsorgen
· En försämrad barnomsorg riskerar i sin tur att leda till lägre födelsetal. Internationella jämförelser visar ett positivt starkt samband mellan barnomsorgens utbyggnad och barnafödandet. De högsta födelsetalen i den industrialiserade delen av världen finns i länder med en väl utbyggd barnomsorg och hög förvärvsfrekvens för unga kvinnor
· Vårdnadsbidraget är orättvist genom att alla småbarnföräldrar inte kan utnyttja det.
Det tydligaste exempel är alla de ensamstående med barn som inte kan
utnyttja det men som ändå måste vara med och betala vårdnadsbidraget.
Dessutom: Vårdnadsbidraget går tvärsemot arbetslinjen, genom att det uppmuntrar föräldrarna att vara hemma i två år extra utan att arbeta. Och produktionsbortfallet är den verkligt stora kostnaden för vårdnadsbidraget.
Vad vi kan lära av Norge och Finland?
I Norge avskaffar man nu vårdnadsbidraget efter nio år. Vårdnadsbidraget i Norge har främst utnyttjas av invandrarkvinnor och av deltidsarbetande arbetarkvinnor med låg lön.
Här har bidraget haft segregerande effekter. Barn till invandrarkvinnor har missat möjligheten att lära sig norska tidigt. Vårdnadsbidraget har också lett till försämrad kvalitet i förskolan och stoppad utbyggnad av förskolan samt minskad jämställdhet. Finland har ungefär samma erfarenheter av vårdnadsbidrag.
Vi socialdemokrater vill satsa på en familjepolitik som bygger på föräldraförsäkringen, barnomsorgen och förbättrat barn- och bostadsbidrag.
Om vi socialdemokrater får väljarnas förtroende i Alingsås kommer vi att avskaffa vårdnadsbidraget och istället satsa de fem miljoner som är budgeterade på en förbättrad förskola.
De tyngsta skälen mot vårdnadsbidraget är:
· Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla.
Erfarenheterna från Norge och Finland visar att så mycket som 95 -96 % av dem som utnyttjar vårdnadsbidraget är kvinnor. I Alingsås är det 97 %.
· De som tar ut vårdnadsbidrag drabbas av följande försämringar på arbetsmarknaden:
De går miste om pension för dessa år
De får inte lika stora löneökningar
De får mindre kompetensutveckling
Deras karriärmöjligheter minskar
Deras ställning på arbetsmarknaden försvagas
· Risken är också stor att alla unga kvinnor i barnafödande åldrar, även de som ännu inte har barn, hamnar på efterkälken i arbetslivet, eftersom arbetsgivare kan befara att de kommer att vara borta från jobbet i tre år för varje barn.
· kostnaderna för vårdnadsbidraget kunde istället ha använts för att förbättra barnomsorgen
· En försämrad barnomsorg riskerar i sin tur att leda till lägre födelsetal. Internationella jämförelser visar ett positivt starkt samband mellan barnomsorgens utbyggnad och barnafödandet. De högsta födelsetalen i den industrialiserade delen av världen finns i länder med en väl utbyggd barnomsorg och hög förvärvsfrekvens för unga kvinnor
· Vårdnadsbidraget är orättvist genom att alla småbarnföräldrar inte kan utnyttja det.
Det tydligaste exempel är alla de ensamstående med barn som inte kan
utnyttja det men som ändå måste vara med och betala vårdnadsbidraget.
Dessutom: Vårdnadsbidraget går tvärsemot arbetslinjen, genom att det uppmuntrar föräldrarna att vara hemma i två år extra utan att arbeta. Och produktionsbortfallet är den verkligt stora kostnaden för vårdnadsbidraget.
Vad vi kan lära av Norge och Finland?
I Norge avskaffar man nu vårdnadsbidraget efter nio år. Vårdnadsbidraget i Norge har främst utnyttjas av invandrarkvinnor och av deltidsarbetande arbetarkvinnor med låg lön.
Här har bidraget haft segregerande effekter. Barn till invandrarkvinnor har missat möjligheten att lära sig norska tidigt. Vårdnadsbidraget har också lett till försämrad kvalitet i förskolan och stoppad utbyggnad av förskolan samt minskad jämställdhet. Finland har ungefär samma erfarenheter av vårdnadsbidrag.
Vi socialdemokrater vill satsa på en familjepolitik som bygger på föräldraförsäkringen, barnomsorgen och förbättrat barn- och bostadsbidrag.
Länsstyrelsen kritisk till Alingsås kommuns agerande i Nolhaga
Svar på Brodens insändare i AT Alingsås den 23 juni 2010
Anita Brodén (FP) skriver att regeringen ber kommunerna hjälpa till att hejda artutrotningen Olika kommuner ombeds skydda var sin växt- eller djurart.
Detta är lovvärt.
I ett brev till Daniel Filipsson (M) i Alingsås uppmanar miljöministern kommunen att särskilt skydda asken; ”Få länder har kvar gamla träd som hundratals mossor, lavar, insekter och andra djur är beroende av”.
Frågan är dock om kommunalrådet Filipsson (M) är rätt person att adressera med en sådan vädjan. Att bevara gamla jätteträd har inte visat sig vara den moderatledda alliansens bästa gren.
Brodén bör väl ha känt till den debatt som förts i Alingsås om de tvåhundraåriga jättebokarna, men miljöministern verkar inte ha känt till det.
Ministern skriver ”En rik biologisk mångfald ger också människan rika natur- och skönhetsupplevelser, hälsa och välbefinnande samt är en viktig buffert vid klimatförändringar”. Det är i stort sett ordagrant en del av den argumentation vi använde som ville bevara den gamla bokskogen i Nolhaga intakt.
Och på senaste kommunfullmäktige mötet, när Nolhaga naturreservat diskuterades, fick vi höra Filipsson (M) slå sig för bröstet och uttrycka tillfredsställelse med resultatet av Tennisvägen.
Detta trots att Länsstyrelsen i april 2010 har svarat kommunen att ”man tycker det är anmärkningsvärt att kommunen avverkar gamla grova träd i ett område där man samtidigt mottar statsbidrag för reservatsbildning” samt att man kräver en ”karta i retur som visar vilka skyddsvärda träd som avverkats”.
Svenska Naturskyddsföreningen skriver i sitt svar bl a att ”Stora gamla träd kan svårligen ersättas”.
Ask är inte bok, men det hade troligen inte haft någon betydelse vid Tennisvägen. Om ens ansvariga politiker kan se skillnad på dem?
Vi kan ha olika uppfattning om skönhetsvärdet i den delen av Nolhaga ökat eller minskat men i valet mellan breda asfaltgator och månghundraåriga träd har den moderatledda alliansen visat vilket man värderar högst.
Leif Hansson (S)
Birgitta Larsson (S)
Anita Brodén (FP) skriver att regeringen ber kommunerna hjälpa till att hejda artutrotningen Olika kommuner ombeds skydda var sin växt- eller djurart.
Detta är lovvärt.
I ett brev till Daniel Filipsson (M) i Alingsås uppmanar miljöministern kommunen att särskilt skydda asken; ”Få länder har kvar gamla träd som hundratals mossor, lavar, insekter och andra djur är beroende av”.
Frågan är dock om kommunalrådet Filipsson (M) är rätt person att adressera med en sådan vädjan. Att bevara gamla jätteträd har inte visat sig vara den moderatledda alliansens bästa gren.
Brodén bör väl ha känt till den debatt som förts i Alingsås om de tvåhundraåriga jättebokarna, men miljöministern verkar inte ha känt till det.
Ministern skriver ”En rik biologisk mångfald ger också människan rika natur- och skönhetsupplevelser, hälsa och välbefinnande samt är en viktig buffert vid klimatförändringar”. Det är i stort sett ordagrant en del av den argumentation vi använde som ville bevara den gamla bokskogen i Nolhaga intakt.
Och på senaste kommunfullmäktige mötet, när Nolhaga naturreservat diskuterades, fick vi höra Filipsson (M) slå sig för bröstet och uttrycka tillfredsställelse med resultatet av Tennisvägen.
Detta trots att Länsstyrelsen i april 2010 har svarat kommunen att ”man tycker det är anmärkningsvärt att kommunen avverkar gamla grova träd i ett område där man samtidigt mottar statsbidrag för reservatsbildning” samt att man kräver en ”karta i retur som visar vilka skyddsvärda träd som avverkats”.
Svenska Naturskyddsföreningen skriver i sitt svar bl a att ”Stora gamla träd kan svårligen ersättas”.
Ask är inte bok, men det hade troligen inte haft någon betydelse vid Tennisvägen. Om ens ansvariga politiker kan se skillnad på dem?
Vi kan ha olika uppfattning om skönhetsvärdet i den delen av Nolhaga ökat eller minskat men i valet mellan breda asfaltgator och månghundraåriga träd har den moderatledda alliansen visat vilket man värderar högst.
Leif Hansson (S)
Birgitta Larsson (S)
Penilla illa ute
Penilla – det var illa
Penilla (jo hon stavar faktiskt så) Gunther riksdagskandidat för kristdemokraterna raljerar starkt i sin insändare i AT den 14 juli över att de rödgröna deklarerat att
· om regeringen föreslår nya steg i inkomstskatteavdraget eller ytterligare sänkt skatt för höginkomsttagare kommer vi att lägga lika mycket på välfärd, klimat och jobb.
· Föreslår regeringen mer pengar till välfärden kommer vi att matcha det
Penilla lustiggör sig med jämförelser till bondauktioner och svensktopps-låtar om överbudspolitik. Det är endast att beklaga att Penilla är mer uppdaterad på krimskrams än på vad den egna statsministern sa för så kort tid som fyra år sedan. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt deklarerade då vid sitt sommartal i Vaxholm, att
”vad socialdemokraterna än gör för satsningar på skola, vård och omsorg, så ska moderaterna satsa lika mycket eller mer”.
För säkerhets skull fortsatte han.
”Några saker vill jag dock säga om vad än socialdemokraterna inom tio dagar kommer att föreslå, bara så att utgångspunkten är klar. Allting som de tillför för att förbättra i skola och sjukvård kommer vi att acceptera, vi kommer dessutom att tillföra ännu mer. ”
Man kan tycka bra eller dåligt om debatt-tekniken som sådan, men upphovsmannen (i svensk politik, mig veterligen) bör inte förglömmas.
Personligen är jag tveksam till värdet av att skriva ut in blanco-checkar. Vare sig det är i privatliv, arbetsliv eller inom politiken.
Leif Hansson (S)
Penilla (jo hon stavar faktiskt så) Gunther riksdagskandidat för kristdemokraterna raljerar starkt i sin insändare i AT den 14 juli över att de rödgröna deklarerat att
· om regeringen föreslår nya steg i inkomstskatteavdraget eller ytterligare sänkt skatt för höginkomsttagare kommer vi att lägga lika mycket på välfärd, klimat och jobb.
· Föreslår regeringen mer pengar till välfärden kommer vi att matcha det
Penilla lustiggör sig med jämförelser till bondauktioner och svensktopps-låtar om överbudspolitik. Det är endast att beklaga att Penilla är mer uppdaterad på krimskrams än på vad den egna statsministern sa för så kort tid som fyra år sedan. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt deklarerade då vid sitt sommartal i Vaxholm, att
”vad socialdemokraterna än gör för satsningar på skola, vård och omsorg, så ska moderaterna satsa lika mycket eller mer”.
För säkerhets skull fortsatte han.
”Några saker vill jag dock säga om vad än socialdemokraterna inom tio dagar kommer att föreslå, bara så att utgångspunkten är klar. Allting som de tillför för att förbättra i skola och sjukvård kommer vi att acceptera, vi kommer dessutom att tillföra ännu mer. ”
Man kan tycka bra eller dåligt om debatt-tekniken som sådan, men upphovsmannen (i svensk politik, mig veterligen) bör inte förglömmas.
Personligen är jag tveksam till värdet av att skriva ut in blanco-checkar. Vare sig det är i privatliv, arbetsliv eller inom politiken.
Leif Hansson (S)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
