Effekter på skolan av allianspolitik

När kommunen får hundra miljoner kronor över i 2009 års budget kan många förledas att tro att den politiska majoriteten skött sig utmärkt. Istället bör man fråga sig vilka viktiga åtaganden är det som inte blivit gjorda, vilka nedskärningar har man gjort som inte hade behövt göras? Det är ytterst otillfredsställande att kommunen har så trubbiga prognosinstrument att vi först försätter skola och förskola i en situation där man under hela verksamhetsåret skär ner maximalt på kompetensutveckling, vikarier, läromedel etc. i syfte att klara budgetmålet. Därefter visar det sig att nämnden får ett överskott på 29 mkr! Så sent som i maj 2009 var prognosen att vi i BUN skulle få ett underskott på fem miljoner kronor. I november knappt sex månader senare var detta förbytt i ett överskott på 16 mkr. Ytterligare en månad senare var överskottet 29 mkr! Man kan fråga sig också hur personalen skall reagera nästa gång man nås av propåer om återhållsamhet i budgeten till följd av ansträngd ekonomi?Har man ropat ”vargen kommer” flera gånger tidigare är det risk atttrovärdigheten urholkats. Och just nu är vi den situationen i skola och förskola. Mest allvarligt anser vi det vara när skolenheter rapporteraratt man skurit ner på resurserna till barn med särskilda behov på grund av sparkraven. Det är flera skolor som i sina kvalitetsredovisningar redogör för att barn med särskilda behov inte fått det stöd de har rätt till. Jag framförde samma kritik förra året eftersom skolorna rapporterade samma sak då! Problemet är att barnen inte går i repris. Missar skolan att ge det stöd de ska ha och har rätt till kan hela deras framtid påverkas i negativ riktning. I barns utvecklingsprocess ingår vissa stadier där den unga människan är särskilt mottaglig för att lära sig nya saker. Om skolan då missar att ge de resurssvaga eleverna adekvat stöd kan detta få allvarliga konsekvenser för dessa barn. Och hela deras framtid! Vissa saker går inte att reparera i efterhand. Dessutom har utvecklingsenheten skurit ner 30 procent på enspecialpedagogtjänst och inte heller tjänsten som enhetschef påUtvecklingsenheten har varit tillsatt under året. Just denna enhet harsom huvudsyfte att ge stöd åt elever med särskilda behov. De svagastebarnen borde inte få betala notan! Utöver detta kan vi konstatera att skolpsykologerna idag har 40 barn i kö för utredning. Det innebär att ett barn som har så stora problem att det bedöms vara i behov av utredning får vänta i ett år för att bli utrett, diagnostiserat och därmed få det speciella stöd den eleven är i behov av. Återigen är det de svagaste barnen som kommer i kläm och blir lidande. Frågan är om det inte hade varit bättre att ge dessa elever ett fullödigt stöd i stället för att som det står i årsberättelsen ”nya krav på skriftliga omdömen”, och detta långt ner i åldrarna”, ställer stora krav på pedagogerna”. Det är tydligen viktigare i alliansens skola att kunna sortera och rangordna barnen tidigt i stället för att ge de svagaste eleverna tillräckligt stöd för att lära sig räkna, skriva och läsa ordentligt.